Idag fick jag oväntat ett brev på posten. Det är Maria-dagen imorgon, mitt mellannams namnsdag. Mamma och pappa hade skickat ett paket för att gratta. Ett coolt armband med döskalle/alien figurer och en snygg t-shirt med nitar på fickan som accessoar. Jag blev väldigt förvånad och glad. Tack så mycket!
Äntligen tisdag. Jag tycker det är den sämsta dagen på veckan men eftersom jag hade något att se fram emot vaknade jag upp lite gladare idag. Jag hade återbesök på sjukhuset.
Igår kväll förväntade jag mig ett rosa gips hela vägen upp till knät och ett återbesök 6 veckor senare. Jag hoppades att det skulle bli ett rosa gips halvvägs upp till knät och ett återbesök 4 veckor senare. Det blev bättre än vad jag förväntat och hoppats på.
Läkaren sa att eftersom det är ett "rent" snitt benet i fiten brutits på så kan jag gå på foten. Jag fick det minsta minimala gipset. Eftersom jag även har en svart sandal valde jag svart gips så det smälter in bättre och är lättare att matcha. Jag behöver bara en krycka att stödja på första veckan, sedan ska jag kunna gå utan. Om exakt 4 veckor har jag en ny tid inbokad och då hoppas jag gipset tas bort och att benet är läkt.
Det positiva är att jag nu slipper hoppa runt överallt. Jag går kanske inte lika fort/sakta som innan men jag tar mig fram. Jag behöver inte be om hjälp att hämta ett glas vatten. Jag kan raka båda benen. Jag kan digga med i musik och vifta på foten. Efter 4 veckor kommer foten inte att vara ovan för att gå på och mitt högra ben kommer inte att vara svagare än det vänstra.
Imorgon flyttar jag tillbaka upp på andra våningen och sitter återigen i mitt arbetslag. De har saknat mig, det är så tyst utan mig. Vet inte om det är bra eller dåligt. Jag har hunnit skaffa nya vänner på en vecka, antagligen kollegor jag inte skulle pratat med annars. De kommer nog sakna mig, det kommer bli tyst där nere igen. Som tack ska de imorgon få ett tack-kort och en box choklad.
Jag är lite stolt idag. Känns ganska löjligt men för någon som aldrig använt kryckor innan är det ett stort steg. Jag klarade att ta mig ner de tre trappsteg vi har utanför jobbet. Innan har jag hoppat på ett ben hållandes i räcket vid sidan om. Nu gjorde jag det mer kryckorna. Det var hur enkelt som helst. Förra veckan hade jag inte kraft nog och vågade inte luta mig framåt i tron att jag skulle ramla. Det är sjukt hur fort människan anpassar sig efter förutsättningarna. Jag tar mig fram enklare i hemma i huset och min kollega sa jag hoppar fram smidigare och fortare än förra veckan. Jag ser fram emot doktorbesöket imorgon för ett smidigare gips. Då kommer jag bli oslagbar.
Igår var det internationella hemspråksdagen. Jag bad alla i mitt arbetslag, eftersom vi alla är från olika länder och har olika hemspråk, att designa en tunga utefter sitt land och språk. Eftersom jag tyvärr intel sitter på samma våning för tillfället har jag inte sett alla på nära håll. Vissa hann inte att designa heller, mycket på jobbet. Ni kan enkelt se vilken som är min? Kommer inte ihåg allt jag skrev men något om musik och att svenskan låter som sång och så gav jag två exempel på svenska artister och lämpliga sånger till designen, 'Salty lips' med Sahara Hotnights och 'Kärlekens tunga' med Eldkvarn.
Nu ska ni få höra något ironiskt. I fredags kväll hade jag en konversation med en kollega om olyckor och brutna ben. Jag sa jag aldrig brutit ett ben i min kropp och är glad för det. Vad händer? Jo jag snubblar hemma på fyllan natten mellan fredag och lördag och bryter foten. Det visste jag inte då. Jag vägrade åka till sjukhuset och trodde verkligen den bara var svullen och blå för jag stukat den. Idag, när svullnaden gått ner kände jag hur ont det gjorde så jag tvingades av kollegor att ta en taxi till sjukhuset. Gillar inte sjukhus och verkligen inte detta, så oberörd personal. Jag var ensam och i panik men det sket de i och sa "Det är sånt som händer". Jovisst, det är det säkert, dagligen, men inte mig och jag hade verkligen ingen aning om vad de pratade om för jag var i chock och därför grät. Hur har jag gått runt på en bruten fot i 4 dagar utan att veta eller känna? Efter två timmar släppte de iväg mig med ett gigantiskt gips nästan hela vägen till knät och ett par kryckor. Jag är ju inte direkt smidig med dem vill jag lova. Åkte tillbaka till jobbet och de bästa kollegorna i världen ordnade allt för mig. Jag får min dator och alla andra saker nerflyttade till entréplan då det inte finns hiss. Ska sitta där närmsta veckorna. De köpte lunch och smärtstillande åt mig och en vacker bukett gula rosor och signerade ett "krya på dig"-kort. Då finns det ingen chans att jag kan vara ledsen längre. Jag kommer att sakna dem eftersom jag kommer jobba på ett annat våningsplan men förhoppningvis och troligtvis kommer jag lära känna nytt folk. Jag kommer inte se den brutna foten som ett nederlag, jag ska vinna på det. Jag ska få starka armar genom att hoppa runt på kryckor. Jag ska få starkare vänsterben och lära mig att det också kan få komma först och inte alltid högerbenet. Jag ska lära mig att släppa på min envishet och stolhet. Jag behöver inte alltid kunna allting och i detta fall kan jag inte bära ett glas vatten och hoppa samtidigt utan att det spills ut. Jag ska lära mig att ta emot hjälp från andra. Jag kommer helt enkelt bli en bättre människa om några veckor. Just nu är det lite jobbigt för det massiva, otympliga och ostrukturerade gipset jag har för tillfället går mig lite på närverna. Jag kan inte ha vanliga byxor på mig, inte ens tights eller en strumpa för att täcka mina kalla tår. Jag längtar till tisdag då jag ska få ett nytt som smiter åt bättre och förhoppningsvis inte är lika stort. Då kommer jag själv förhoppningsvis ha lite koll så jag kan säga hur jag vill ha det, i alla fall hur jag inte vill ha det.
Det blev oliver till middag ikväll, bland annat. Jag kunde inte motstå när jag gick runt i affären, paprikafyllda med chillisås. De gjorde sig bra till färsk pasta, tomatsås och smält ost.
Foten är bättre idag, jag kan både stå och gå men det gör ont. Den hade en mörkare ton av färg imorse men nu börjar gröna, lila, mörkgula och blå nyanser dyka upp lite här och var. Jag tycker det märkliga är att de dyker upp där det inte gör ont, som t.ex. under foten. Hur får man ett blåmärke under foten?
Helgen är redan slut. Detgår alltid så fort, oavsett vad jag gör. Sover länge/går upp tidigt, håller mig hemma/är ute, städar och pysslar/ser på film. Denna helg har bjudit på värme och sol vilket hade varit väldigt trevligt att njuta av men jag lyckades klumpigt nog göra illa foten i fredags så har hållt mig inomhus och vilat. Lite tabletter har hjälpt mot värken men den är fortfarande svullen och blå. Vännerna rådde mig att åka till sjukhuset men jag har pratat mig ur det, om den är bruten skulle jag veta det. Blir ingen träning för mig på ett tag, vilket hade behövts för ett halvamaraton så nu får jag ställa in. Ska ställa upp på 10km-lopp i sommar istället. Det borde gå.
Enda produktiva denna helg är naglarna som jag nyss målat för att att göra kommande vecka lite glittrigare. Gjorde det till följande låt på repeat. Sjukt bra!
Alla Hjärtans dag och jag gav mitt hjärta lite behövlig motion. Satsade på 3.5km men klarade bara 3.2. Av någon anledningen kändes det som att jag skulle dö om jag sprang längre. På lördag tänkte jag testa att springa utomhus, lättare att reglera tempo än på ett löpband och på söndag ska jag klara 4km. Jag ger inte upp. Jag tror jag klarar att springa en halvmara lättare än att samla in alla pengar jag måste för att få ställa upp. Så hjälp mig snälla, £250 innan 12 maj.
Fick ett fint sms av min kära pappa imorse. Det värmde, "världens bästa dotter". Lätt att säga då han bara har en men det värmde och gjorde min dag. När jag kom hem väntade fina kort från vänner och en hjärtgirlang som nu hänger i mitt rum och förgyller.
Fredag imorgon och då blir det pokerkväll med kollegor efter jobbet. Kanske skulle läsa på mig lite om hur Texas Hold'Em går till, aldrig spelat förr. Vad jag än vinner, om det mot all förmodan skulle hända, kommer att gå till min maratoninsamling.
Snacks på jobbet i form av nyttigheter. Grazeboxen är superbra och det finns massa olika smaker och snacks att välja på. Boxen skickas ut en gång i veckan och innehåller fyra små lådor med snacks. Jag fick prova en box gratis tack vare snäll jobbarkompis och valde att stanna så i fyra veckor framåt kommer jag att varje fredag få en ny box. första boxen som ni kan se innehöll massa gottigheter. Pistagenötterna försvann i ett naffs. Lovemixen ska jag spara till Alla hjärtans dag. Spännande att se vad som kommer denna veckan. På deras hemsida har jag kryssat i så jag inte får något innehållandes tranbär eller daddlar för det tycker jag inte om.
Igår kväll gick BAFTA Awards av stapeln. Englands gensvar på Oscarsgalan. Stephne Fry var värd och han gjorde det riktigt bra. Höll skämten på lagom nivå, typiskt engelskt, och presenterade prisutdelarna väldigt väl. Jag var förvånad 'Argo' vann både för bästa regissör och bästa film. Det är en väldigt bra film men den är inte den jag skulle tippa på för priser. 'Amour' är en annan film som var nominerad i många kategorier och vann bästa utländska film, samt bästa kvinnliga huvudroll. En film jag måste se. Det var roligt att se att svenska Alicia Wikander var nominerad i kategorin bästa nykomling och att ännu en svensk fick motta pris, Malik Bendjelloul för bästa dokumentärfilm. En till jag måste kika på, 'Searching for Sugar Man'. Kvällens mest väntade pristgagare var Anne Hathaway fär bästa kvinnliga biroll i 'Les Miserables'. Jäkligt snygg var hon också med sitt korta hår och cool klänning.
Quentin Tarantino har gjort det igen. Vilken film, så ohyggligt bra. Skådespelarna, rollerna, scénerna, musiken, ja allt klaffar. Vissa saker får mig att skratta och andra saker undrar jag hur de spelar roll men mest gillar jag skjutscénerna då de känns som ketchupeffekter. Hur något så hemskt kan göras om till komiskt och färgstarkt är en konst som bara Tarantino kan som själv har en liten roll i 'Django Unchained'. Filmen utspelar sig två år innan inbördeskriget i USA där tyskfödda prisjägaren Dr King Schultz (Christph Waltz) köper slaven Django (Jamie Foxx) och tar hans hjälp till att hitta de efterlysta Brittle brothers. Vad som händer sedan får ni själva ta reda på för detta är en film som måste ses.
Tredje gången på löpbandet denna vecka och jag klarade 2.7 km. Det tog ingefär 20 minuter. Om jag lyckas öka i samma takt varje vecka ska nog halvmaran inte vara något problem. Jag ska inte ge upp även om min realistiska röst säger det inte kommer att gå. Helt klart lättare att springa med bra musik i öronen istället för den som spelas på gymmet. Målet nästa söndag är att klara 4 km. Önska mig lycka till!
Wow. Så länge jag har sagt att jag inte vill se denna film. Såg ingen anledning då tre filmer om spindelmannen nyligen spelats gjorts med Tobey Maguire i huvudrollen. Efter att ha sett 'The Amazing Spider-Man' känns de filmerna som bortkastad tid. I den fantastiska spindelmannen är historien om Peter Parker mer trovärdig och realistisk. Inga fånigheter som man skakar på huvudet åt. Jag grät en liten skvätt vid ett tillfälle. Mer fokus på mannen bakom masken istället för en ung osäker kille springandes runt i en fånig kostym och Andrew Garfield gör det bra.
Oscarnomineringarna bara haglar över denna film. Steven Spielberg har gjort en film kring USAs president Abraham Lincoln och hans sista 4 månader i livet. Den fokuserar på inbördeskriget och förslaget om lägändringen kring slaveri. En lång film både idsmässigt och berättandet. Det kändes som att vi satt och tittade i fyra månader. Jag kan förstå att den fått så många nomineringar, bland annat för bästa film och bästa manliga huvudroll, Daniel Day-Lewis. Jag gillade historien kring Thaddeus Stevens spelad av Tommy Lee Jones som också är oscarnominerad.
Ännu en Oscarnomination, Denzel Washingtn som huvudrollsinnehavare i filmen 'Flight'. Han spelar väldigt bra så det kan jag helt klart hålla med om. Det är en sorglig film, hans liv, olyckan och allt runtomkring. Det fanns vissa scéner då jag kände ilska och andra när jag kände obehag. Filmen känns som de som är baserade på sanna historier, vilket den inte är och tur är nog det.
Jag lovade mig själv att idag var dagen då jag skulle ta mig till gymmet. Jag har inte varit där sedan i juni skulle jag tro. Jag var så duktig och gick 3-4 gånger i veckan förra våren men sedan tog det stopp. Nu har jag ett nytt mål, halvmaran i maj. Det gäller att ligga i. Efter middagen svidade jag om och joggade lite lätt till gymmet. Insåg på vägen dit att jag inte hade en vattenflaska med mig, inte heller hörlurar. Väl där visade det sig att jag glömt min kod för att komma in så fick fråga personalen. Bra start blev än bättre när jag skulle sätta igång löparbandet. De första två maskinerna fungerade inte och tredje gången gillt visste jag inte hur jag skulle sätta igång den. Det lyste säkert lång väg jag inte är en van gymanvändare. Inte bara genom att inte veta hur maskinerna fungerar men att gå klädd i fula träningsskor och vindoverall istället för färgglada skor på fötterna och tighta och avslöjande tights och linnen. Målet var att springa 2km, oberoende på tid. Jag klarade 1.5km och dettog kanske 10-15 minuter. Oj så jobbigt men jag ska inte ge upp. Tvärtom! I maj månad kommer jag vara gymmets heting och klara 21km på 2.5 timmar.
Efteråt känns det skönt att sitta nyduschad och senare få gå till sängs i nybäddade lakan. Ser fram emot torsdag om det kommer gå lättare, samma eller vara tyngre. Nu vet jag iaf vad jag ska ha med mig och hur maskinen fungerar.
Det var länge sedan jag var på stan. Idag hade jag tid att gå i många affärer men jag handlade bara från en av dem. De hade massa saker kvar på rea och jag fastnade direkt för camouflagejackan med nitar på. Tunikan med massa olika färg och helgrå rygg spanade jag också in. En färgglad scarf inför våren, armband och söta plåster gjorde att summan blev hög nog för att få en supersöt klänning på köpet. Lätt sätt för Joy att få kunder att spendera pengar. Kassörskan sa de inte gällde med reavaror men jag ville ändå ha den och det visade sig efteråt jaghade fått den gratis. En riktigt bra shoppingdag. Skulle egentligen köpt skor och väska inför ESC-finalen men det får bli nästa gång. Har sett ut vad jag vill ha.
Fem år senare och jag har äntligen sett Taken. Bra film trots att jag kunde lista ut vad som skulle hända och jag har mina aningar om hur uppföljaren kommer att börja. Har ni precis som jag missat den så tycker jag att ni ska ta en titt. Funkar perfekt som lärdagsmattiné.
Tjej som närmar sig 30. Utbildad lärare men förra året styrdes karriären om helt och hållet. Bor sedan fyra år tillbaka i Leeds. Älskar allt från smått till stort men mest i att vara kreativ, helst med hjälp av en kamera.
Kontakta mig gärna: jennie_lindehoff(at)hotmail(dot)com